Förlåt för dålig uppdatering! Vill bara få tiden till att gå, vill spola fram tiden 2 veckor, men snart är vi förhoppningsvis igång. Dagarna är som berg- & dalbanor. Vissa stunder försöker man se lite ljusglimtar i livet medans man i nästa stund är ledsen & nere. Saknade efter vår förlorade lilla son är smärtsam! Nu skulle han varit här hos oss, men han kommer aldrig komma hit igen, det gör ont!
Genom sjukhuset i Helsingborg går vi i en samtalsgrupp med andra par som också förlorat sina barn. Det är såå givande! Vi alla förstår varandra på ett speciellt sätt, vi alla har varit med om den största sorgen i livet - att mista sitt barn! Vi gråter tillsammans, peppar varandra och en och annan stund kan vi faktiskt le lite grann också. Ett av paren känns som att de kommer bli vänner för livet! Det känns fint 💕
skriven
Stor kram till dig & er ❤