Idag går vi in i vecka 15 och har klarat av 35% av graviditeten! Wohoo ❤️
Barnet är nu ca 8 cm från huvud till rumpa. 
Nu är det typ 4,5 vecka kvar till rutinultraljudet. Längtar!
Och om två veckor ska jag till barnmorskan för nya provtagningar för att se så bakterierna håller sig borta från mig denna gång. Skönt med lite tätare besök & att det händer något, det får tiden att gå lite fortare. 
Tycker det är svårt att njuta av graviditeten. Efter t.ex ultraljud så känner jag att, nu ska jag njuta, allt såg ju bra ut. Detta varar endast i ett par dagar, sedan tror jag det värsta & är supernojjig. Jobbigt!
 
De här eviga spekulationerna om vilket kön det är :) Från och med den här veckan skulle man kunna se könet på barnet vid en ultraljudsundersökning. Spännande!
Hade en teori jag läst om långtids- / korttidsodling och kön.
Nu har jag läst ytterligare en ny, haha. Ingen aning om det ligger något i det men väljer att ställa frågan till er läsare för att se hur det varit för er. Har ni gjort standard IVF eller ICSI och vilket kön har ni fått av respektive metod? 😊😍
 
Kram till er alla
 
 

Vecka 15 (14+0) / kön

Allmänt 3 kommentarer
Idag går vi in i vecka 15 och har klarat av 35% av graviditeten! Wohoo ❤️
Barnet är nu ca 8 cm från huvud till rumpa. 
Nu är det typ 4,5 vecka kvar till rutinultraljudet. Längtar!
Och om två veckor ska jag till barnmorskan för nya provtagningar för att se så bakterierna håller sig borta från mig denna gång. Skönt med lite tätare besök & att det händer något, det får tiden att gå lite fortare. 
Tycker det är svårt att njuta av graviditeten. Efter t.ex ultraljud så känner jag att, nu ska jag njuta, allt såg ju bra ut. Detta varar endast i ett par dagar, sedan tror jag det värsta & är supernojjig. Jobbigt!
 
De här eviga spekulationerna om vilket kön det är :) Från och med den här veckan skulle man kunna se könet på barnet vid en ultraljudsundersökning. Spännande!
Hade en teori jag läst om långtids- / korttidsodling och kön.
Nu har jag läst ytterligare en ny, haha. Ingen aning om det ligger något i det men väljer att ställa frågan till er läsare för att se hur det varit för er. Har ni gjort standard IVF eller ICSI och vilket kön har ni fått av respektive metod? 😊😍
 
Kram till er alla
 
 
Igår var vi på ultraljud och fick se vår älskade lilla bebis där inne! 😍
Jag hade kunnat ligga där i timmar och bara titta. Så mycket kärlek man känner av att bara se på ultraljudsbilder. 
Det första den lilla gjorde när vi började titta var att vinka på oss, såå sött!
H*n sträckte på sig ordentligt en stund. Nästa stund hickade h*n till och åkte runt där inne. Sedan vände h*n sig med ryggen mot oss, ville nog vara ifred där inne :) Så gulligt! Man smälter av att ligga & titta vad den har för sig.
Så mycket som hänt & utvecklats på ca 3,5 vecka sedan vi var i Malmö på det tidiga ultraljudet.
Nu var den 6,1 cm lång och följde exakt vad den beräknas att vara i den vecka + dag vi är i, vilket känns så skönt. Det var en väldigt bra läkare vi hade. Han förklarade allt han gjorde & mätte, vilket kändes tryggt.
Allt såg bra ut & vi är så tacksamma för det! ❤️
Vi bokade även tid för rutinultraljudet, 2 januari är det dags! 😍 6 veckor kvar - får hoppas tiden går fort.
Därefter gör vi en ny planering om när nästa ultraljud efter det ska bli.
Det känns som dom tar oss på allvar, vilket känns tryggt. 
 
Vi har varit helt säkra på att det är en liten tös där inne denna gång. Men efter ultraljudet igår blev vi lite mer fundersamma, kanske är det en pojk ändå? Haha.
Varför vi tror att det är en tjej beror en hel del på att när man korttidsodlar embryo är det lite, lite större procentuell sannolikhet för tjej och när man långtidsodlar något högre procentuell sannolikhet för kille. Procenten är typ 52% om jag minns rätt, det är alltså fortfarande ganska nära 50/50. Det är främst det vår teori bygger på, samt att jag varit lite lite mer illamående denna gång än förra.
Har ni någon erfarenhet av korttidsodling / långtidsodling och kön? Antingen ni själva eller någon ni känner?
Jag är så nyfiken att höra 😊
Könet har verkligen ingen betydelse, det viktigaste är att det är ett friskt & välmående barn som föds, men jag & min nyfikenhet gillar att spekulera :) 
 
KRAM
 
 

Ultraljud / kön

Allmänt 6 kommentarer
Igår var vi på ultraljud och fick se vår älskade lilla bebis där inne! 😍
Jag hade kunnat ligga där i timmar och bara titta. Så mycket kärlek man känner av att bara se på ultraljudsbilder. 
Det första den lilla gjorde när vi började titta var att vinka på oss, såå sött!
H*n sträckte på sig ordentligt en stund. Nästa stund hickade h*n till och åkte runt där inne. Sedan vände h*n sig med ryggen mot oss, ville nog vara ifred där inne :) Så gulligt! Man smälter av att ligga & titta vad den har för sig.
Så mycket som hänt & utvecklats på ca 3,5 vecka sedan vi var i Malmö på det tidiga ultraljudet.
Nu var den 6,1 cm lång och följde exakt vad den beräknas att vara i den vecka + dag vi är i, vilket känns så skönt. Det var en väldigt bra läkare vi hade. Han förklarade allt han gjorde & mätte, vilket kändes tryggt.
Allt såg bra ut & vi är så tacksamma för det! ❤️
Vi bokade även tid för rutinultraljudet, 2 januari är det dags! 😍 6 veckor kvar - får hoppas tiden går fort.
Därefter gör vi en ny planering om när nästa ultraljud efter det ska bli.
Det känns som dom tar oss på allvar, vilket känns tryggt. 
 
Vi har varit helt säkra på att det är en liten tös där inne denna gång. Men efter ultraljudet igår blev vi lite mer fundersamma, kanske är det en pojk ändå? Haha.
Varför vi tror att det är en tjej beror en hel del på att när man korttidsodlar embryo är det lite, lite större procentuell sannolikhet för tjej och när man långtidsodlar något högre procentuell sannolikhet för kille. Procenten är typ 52% om jag minns rätt, det är alltså fortfarande ganska nära 50/50. Det är främst det vår teori bygger på, samt att jag varit lite lite mer illamående denna gång än förra.
Har ni någon erfarenhet av korttidsodling / långtidsodling och kön? Antingen ni själva eller någon ni känner?
Jag är så nyfiken att höra 😊
Könet har verkligen ingen betydelse, det viktigaste är att det är ett friskt & välmående barn som föds, men jag & min nyfikenhet gillar att spekulera :) 
 
KRAM
 
 
Idag var det dags för ett besök hos barnmorskan för inskrivning.
Vi gick igenom längd, vikt och sjukdomar i släkten. En himla massa frågor att svara på :)
Därefter lämnade jag urinprov, typ 4 rör med blod & även en odling för bakterier i slidan eftersom det var en bakterie som satte igång förra förlossningen, så ska man hålla extra koll på det denna gång och ta odlingar en gång i månaden. Man får även svar på ett snabbtest på urinet och där var alla värden normala, så skönt!
Odlingen och blodproverna skickas iväg och jag får svar på dessa på måndag trodde hon. Hoppas allt ser bra ut där också! 
Vi ringde även specialistmödravården för att boka en tid till ultraljud, fick tid på tisdag om en vecka. Så spännande & nervöst 😍
Till sist när vi var klara med allt så sa barnmorskan:
- Jag har en sista fråga till dig idag.
- Jaha? Vaddå?
- Vill du att vi gör ett försök att hitta & lyssna på bebis hjärta?
Jag blev helt ställd & visste inte vad jag skulle svara eller säga.
Hon sa att det är ungefär 50 % chans att man hittar hjärtljudet med en doppler så här tidigt.
Jag skruvade lite på mig. Jag ville för att OM vi kunde hitta hjärtljudet kanske jag kunde lugna min oro något. Men om vi nu inte kunde hitta hjärtljuden, då blir jag bara ännu mer nervös & orolig än vad jag redan är, och det vet jag inte om jag pallar med. Hon sa att jag kanske hade velat ha med A om vi skulle lyssna på hjärtljuden.
Jag funderade en stund och till sist hade jag besämt mig:
- Ja, vi gör ett försök!
Jag la mig på britsen, hon kletade på lite gel och började därefter leta för fullt med dopplern. Inga hjärtljud än så länge. Det "pluppade" lite, vilket hon sa var bebisen som rörde sig i fostervattnet, vilket borde vara ett gott tecken men det lugnade mig inte. Därefter kom något ljud i dopplern och barnmorskan log lite, men förklarade att det var min puls som lät. Inte konstigt så nervös som jag var! 
Jag började ångra mig att vi gjorde ett försök, för nu var jag bara ännu mer orolig. 
Till slut!! Till slut!! Hittade vi hjärtljudet och lyssnade på en bra stund! ❤️ Alltså vilken känsla, tårarna bara rann på mig, jag blev så glad! Till och med barnmorskan sa att hon också fällde en tår! Sååå underbart och jag var så tacksam efteråt att vi gjorde det 😍

Barnmorskan, inskrivning

Allmänt 3 kommentarer
Idag var det dags för ett besök hos barnmorskan för inskrivning.
Vi gick igenom längd, vikt och sjukdomar i släkten. En himla massa frågor att svara på :)
Därefter lämnade jag urinprov, typ 4 rör med blod & även en odling för bakterier i slidan eftersom det var en bakterie som satte igång förra förlossningen, så ska man hålla extra koll på det denna gång och ta odlingar en gång i månaden. Man får även svar på ett snabbtest på urinet och där var alla värden normala, så skönt!
Odlingen och blodproverna skickas iväg och jag får svar på dessa på måndag trodde hon. Hoppas allt ser bra ut där också! 
Vi ringde även specialistmödravården för att boka en tid till ultraljud, fick tid på tisdag om en vecka. Så spännande & nervöst 😍
Till sist när vi var klara med allt så sa barnmorskan:
- Jag har en sista fråga till dig idag.
- Jaha? Vaddå?
- Vill du att vi gör ett försök att hitta & lyssna på bebis hjärta?
Jag blev helt ställd & visste inte vad jag skulle svara eller säga.
Hon sa att det är ungefär 50 % chans att man hittar hjärtljudet med en doppler så här tidigt.
Jag skruvade lite på mig. Jag ville för att OM vi kunde hitta hjärtljudet kanske jag kunde lugna min oro något. Men om vi nu inte kunde hitta hjärtljuden, då blir jag bara ännu mer nervös & orolig än vad jag redan är, och det vet jag inte om jag pallar med. Hon sa att jag kanske hade velat ha med A om vi skulle lyssna på hjärtljuden.
Jag funderade en stund och till sist hade jag besämt mig:
- Ja, vi gör ett försök!
Jag la mig på britsen, hon kletade på lite gel och började därefter leta för fullt med dopplern. Inga hjärtljud än så länge. Det "pluppade" lite, vilket hon sa var bebisen som rörde sig i fostervattnet, vilket borde vara ett gott tecken men det lugnade mig inte. Därefter kom något ljud i dopplern och barnmorskan log lite, men förklarade att det var min puls som lät. Inte konstigt så nervös som jag var! 
Jag började ångra mig att vi gjorde ett försök, för nu var jag bara ännu mer orolig. 
Till slut!! Till slut!! Hittade vi hjärtljudet och lyssnade på en bra stund! ❤️ Alltså vilken känsla, tårarna bara rann på mig, jag blev så glad! Till och med barnmorskan sa att hon också fällde en tår! Sååå underbart och jag var så tacksam efteråt att vi gjorde det 😍