Sprutdag 9 & UL

4 kommentarer
Nu är vi inne på sprutdag 9 och dagens dos är precis tagen.
Var på ultraljud i eftermiddags. Stressade som en idiot från jobbet, sprang från parkeringshuset till mottagningen och kom med andan i halsen 3 min sen. Så klart var dom också sena och jag fick snällt sitta & vänta i en halvtimme (!) innan det blev min tur. Typiskt!
Det var en ny läkare idag som jag inte träffat tidigare, Kristbjörg hette hon. Hon var bra & förklarade mycket. Äggblåsorna har fortsatt växa till sig. Där var en hel del mellan 10-16 mm samt en stor på 20 mm. Läkarna fick överlägga lite med varandra om hur dom ville fortsätta behandligen nu och när det ska bli äggplock. Den ena äggblåsan är ju väldigt stor, men de andra behöver växa till sig lite mer. Den stora kan ju bli så stor att den lossnar innn, men vi beslutade att fortsätta spruta 2 dagar till. 100 enheter idag och imorgon. Så denna behandling kommer jag totalt få 1000 enheter Gonal-F istället för 900 som vid de två tidigare behandlingarna. 
Det som fortsätter att oroa mig är den jädra slemhinnan, som idag bara är 5 mm!! Detta var också en av anledningarna till att vi ville fortsätta spruta någon dag till, för att få upp den. Slemhinnan behöver vara minst 7 mm vid återföringen. Jag hoppas verkligen att den kommer tjockna till. För tillfället är det mest slemhinnan som oroar mig! Varför är den inte tjockare? Samtidigt som läkarna säger att det aldrig brukar vara några problem med att få upp den i tjocklek, men hos mig verkar det ju nästan vara ett problem?!
Är det någon annan av er som haft en tunn slemhinna vid UL & sedan fått upp den tjock till äggplocket/återföringen?
 
 
1 E:

skriven

Jag har en väldigt tunn slemhinna, 7mm har den väl aldrig varit, hos oss ska den vara minst 6mm och det är riktigt bra säger de. De säger att det inte finns mycket att göra om den inte vill växa, men samtidigt har det blivit graviditeter också med 5mm slemhinna... Och därför brukar en del kliniker göra freeze-all dvs ingen förskåterföring för slemhinnan är ju inte det man satsar på då utan äggen, så kanske bättre stt stå över och återföra frysta embryon i en bättre slemhinna? Svårt det där.

Svar: Ja, det är en svår balansgång. Som du säger har det blivit graviditeter även med en tunn slemhinna, så vi kommer köra återföring denna gång oavsett, så länge läkarna inte stoppar. Läkarna verkar inte lika oroliga som mig med att få upp slemhinnan, så jag hoppas den växer till sig ordentligt till återföringen.
minstorstalangtan.blogg.se

2 pånolligen:

skriven

Åh kompis, så nära nu! Vet inte alls ang det där med slemhinnan, 7 säger de att man ska ha på min klinik. Jag hade 8 sist minns jag. Den brukar ju växa till sig ju längre in i Brhandlingen man kommer så den är säkert tjockare vid äggplocket. Vad gör de annars liksom? Sa de det? försök att inte oroa dig för mycket, även det såklart är svårt. Det har ju gått innan 👊🏻👊🏻👍🏻❤️

Svar: Ja, det närmar sig med stormsteg 😊 Ja jag hoppas att den växer till sig ordentligt, sprutar ju en dag längre nu än sist, så hoppas det hjälper till. Nej, det sa dom inget om men jag tror att dom kanske fryser alla i så fall. Men har läst om en del som blivit gravida trots väldigt tunn slemhinna, så jag kommer stå på mig att få återfört oavsett, men läkarna verkade inte vara så bekymrade med att få upp den, att det inte brukar vara ett problem.. men vi får se på fredag hur det ser ut då. Ja, den där oron vill man bara stänga av, försöker så gott det går och emellanåt fungerar det en stund :) Precis, det har gått innan, både för oss och er och det ska minsann gå igen - och hela vägen då! KRAM ❤️
minstorstalangtan.blogg.se

3 Longing:

skriven

Åh vad nära ni är nu<3 Håller tummarna att allt går bra HELA VÄGEN. För oss var lyckan dessvärre kortvarig. Har varit nere i ett svart hål i två dygn. Missfall v6. Knappt kunnat andats :( Började ana oro i söndags då jag hade mindre symptom följt av rejäla värkar hela natten. Sedan natten till tisdag eskalerade det och blödningen började komma. Kliniken ville inte att vi skulle ta ut något i förskott så vi har inte ens fått boka om vårt redan inplanerade hjärtultraljud som är den 18 sep. Idag har blödningarna fortsatt och det digitala testet säger nu Inte Gravid. Har på något sätt redan stålsatt oss. Gått från att skrika (bokstavligt talat SKRIKA) rätt ut, gråta, hulka, stirra rakt in i väggen i timmar - till att nu mest vara förbannade och redo att få träffa läkaren för att få ett avslut och planera nästa steg.

Fy. Förlåt. Detta blev ett tragiskt inlägg men jag ville bara gå in och få lätta mitt hjärta och säga att jag tänker så på er och önskar er all lycka närmsta tiden<3

Svar: Neeeej! Fasen vad ledsen jag blev när jag läste detta. Lider verkligen med er. Vilket helvete detta är! Att man inte kan få vara glad & lycklig, att det inte bara kan få gå vägen någon gång. Bara ut med alla känslor, man måste få vara ledsen för att sedan komma tillbaka ännu lite starkare till nästa försök. Det är tungt, ibland vill man bara ge upp, men man inser ganska snabbt igen att det inte är ett alternativ. Hoppas du & din man kan stötta varandra så gott det går i detta, även om båda är förkrossade. Jag tänker på er och önskade jag kunde göra något för er ❤️ Massor av styrkekramar, och tack för din pepp till oss, det betyder mycket.
minstorstalangtan.blogg.se

4 E:

skriven

Åh Longing så förfärligt...! Har gått igenom missfall sjölv ocksp efter flera IVF, vet hur det känns. Vet att det inte tröstar just nu men min läkare sade senast igår att de flesta som får missfall får också barn. Tyckte det kändes bra att höra. Även om man så klart hade velat ha barnet med samma, sådär som "alla andra" får... Gråt ut, bättre tider kommer!!